.. efter 6 år

Vi beslutade oss för att skippa planen på en romantisk middag i Luleå och istället bjöd Memil på en romantisk middag på Panelen här i Boden.  Mer än mätta satte vi oss sedan i bilen och åkte hem.

Jag tände ljus i hela vardagsrummet. Och medan jag korkade upp en flaska vin, som vi förövrigt fick av miss Sophie och herr A i förlovningspresent förra året (den som spar han har!), valde Memil en film och vi kurade ihop oss under filtar med vinglasen i handen och lite tilltugg på bordet och bara njöt. Imorse tog vi sovmorgon, ställde ingen klocka. Inte helt oväntat sov Memil längre än mig, vilket jag gillade eftersom det innebar att jag kunde överraska honom med frukost på sängen.

Vem hade kunnat tro att vi skulle ha det så här bra – 6 år senare? Tiden går alldeles för fort när man har roligt.

♥ Jag har svårt att förstå att vi faktiskt hunnit vara förlovade 1 av dessa 6 år.
♥ Jag har svårt att förstå att man efter 6 år tillsammans fortfarande kan bli
pirrig i kroppen av att gå ut och äta middag tillsammans.
♥ Jag har svårt att förstå att man efter 6 år fortfarande ger varandra en puss
och säger god natt innan man somnar.
♥ Jag har svårt att förstå att kärleken bara fortsätter att växa efter 6 år tillsammans. Jag trodde att det fanns en tröskel för hur mycket man kunde älska någon, oj vad fel jag hade.